Postat av Clara | 2011-07-31 @ 10:20:01 | Allmänt | Kommentarer (4)

Ni va lite intresserade av och höra lite mer om spökhuset som hade vart med i det "Det okända" på tv4, det där huset vi sov i uppe i Örnsköldsvik i två nätter. Så tänkte jag berätta lite mer om det huset!

Direkt vi kom dit trodde jag att det va ett skämt, typ "kan man bo där?".. Det va ett skruttigt pensionat som ägdes av en gammal tant som hade jobbat där i 40 år. När jag kom in i huset fick jag en kuslig känsla i kroppen direkt, jag är rätt vaken för spöken och sånt om man säger så (jag tycker det är spännande). Så visade dom oss runt, först va det meningen att jag och Robin skulle sova i rum 1 men vi vågade inte så vi bytte till ett annat hus som låg brevid. I rum 3 och 6 spökade det mest, där va dörrarna tvunga att va låsta och om man gick i rum 6 kunde man reta upp spökerna så det skulle man helst inte göra, men dom öppnade och visa oss och vi fick gå in och titta.. i korridoren och alla andra rum va det som en bastu men när man kom i i det där rummet va det skit kallt, man nästan frös, äcklig känsla. Haha ja juste, sen när vi satt ute och barnen lekte och sånt så kom den här tanten som jobbade där ut och skulle fråga en sak, men jag trodde jag såg i syne, jag trodde hon va ett spöke så jag kolla mig om kring för och se om dom oxå såg den där skruttiga lilla tanten, haha.. så började hon prata och då förstod jag att hon inte va nåt spöke. Annars märkte jag inget, förutom att jag hade en läksig känsla i kroppen hela tiden och jag verkligen hatade det där huset!


Här har vi huset och ebba nere i vänstra hörnet..

Tänkte att ni skulle få läsa historien om spöket Boman! Det här hittade jag på internet om pensionatet..

Det spökar på Kiörningsgården i Nordingrå. Tro det den som vill, men så här lär det det gå till i spökpensionatet:
Lampor som plötsligt släcks eller tänds, dörrar som öppnas eller som inte går att öppna. Steg i stängda rum. Tydliga ljud från någon okänd som sopar golven i låsta salar. Döda äppelträd på gården som plötsligt får nytt liv igen och då med en annan äppelsort. Cigarrdoft i rökfria rum.
Speciellt i rum 3 och 6 brukar det inträffa mystiska saker. Fler än en kan berätta om hur någon till exempel håller emot från insidan när man ska stänga dörren till 3:an. Eller om hur ett fönster som gästen i rum 6 noga reglat på kvällen står vidöppet på morgonen.
Många Nordingråbor har säkert redan hört talas om de märkliga händelser som sägs äga rum vid det legendariska pensionatet, som för övrigt fyller 75 år i år.

- Det är säkert farbror Boman som spökar. Jag har själv aldrig "sett" honom, men jag har märkt av spökeriet på många sätt. Det gör den som har viljan och förmågan, säger föreståndarinnan Birgit Dahlgren.
Anställda hon har på pensionatet, och även gäster, berättar likartade historier.

- För mig har spöket till exempel släkt lampan på toaletten ett par gånger, säger en av pensionatets kokerskor till Tidningen.
Farbror Boman är dock inget otäckt spöke. Inte så att folk blir direkt rädda och att det känns särskilt kusligt.

- Han är däremot sträng, det märks och syns även på en bild jag har av honom. Boman verkar även vara rådvill och sökande, säger Birgit.
Hennes egen teori är att detta beror på en rivning och ombyggnad som gjordes i samband med att den gamla jordbruksfastigheten blev pensionat.
Då revs ett trapphus på ena gaveln, som liknade ett torn, för att ge plats för en utbyggnad. Birgit är övertygad om att det är detta som förvirrar spöket.

- Han saknar förstås sitt torn där han ofta gick omkring. Och eftersom dörrarna finns kvar på annexets vind letar han nog fortfarande efter resten av tornet.
"Spöket" misstänks alltså vara Johan Boman som bodde i huset runt sekelskiftet, berättar Birgit Dahlgren. Han arbetade som lärare och kantor.

- Han gifte in sig i gården, som då var det rikaste jordbruket i hela Nordingrå. Även Lappudden hörde tidigare till Kiörningsgårdens domäner.
Kvar i en av de större samlingssalarna står en stor, antik och mycket ovanlig soffa, kallad "Bomanssoffan".
- Riksantikvarieämbetet har varit hit för att titta på soffan och de hade bara sett ett liknande exemplar tidigare, i Uppland. I den soffan lär farbror Bohman ha suttit mycket.

- Ibland på kvällarna luktar det cigarrök i det hörn där soffan står, trots att vi har ett rökförbud som alla respekterar.
Alla utom spöket.
Själv tog Birgit över pensionatet 1973 och känner nu till varje skrymsle och vrå bland de 32 rummen. Huset började byggas 1810 och stod färdigt 1840.

- Jag kanske själv kommer att spöka här en dag i framtiden, tillsammans med farbror Boman, konstaterar Birgit Dahlgren med ett leende.
Helt klart är dock att det behövs hus med gamla anor och en personlig atmosfär för att spöken ska göra sig hemmastadda, poängterar hon också.

- Jag tror inte att spöken skulle trivas på Högakustenhotellet eller Kramm.